Bloggintresserade

lördag 5 maj 2007

Kan inte

,,, koppla av. Har försökt att sova men det går inte. Tankarna snurrar i huvet.


Har gråtit en skvätt. Anita grät med mig i telefonen.


Äldsta dotter "A" kom hit tidigare i kväll. Tänk om jag kunde ta dom under mina vingar o skydda dom mot allt ont.


Det känns så bra att hon kan prata med mig. O jag hoppas att alla vet att jag finns här.


Det gör mig så ont att se detta, vad dom går igenom. För att inte tala om vad "L" går igenom, o har gjort i några år. Jag kommer inte ihåg hur lång tid det har gått nu. Men jag glömmer aldrig den dagen jag fick veta detta.


Ja det kanske jag redan har skrivit. Jag vet inte vad jag skrev innan, för jag har inte läst de. Jag behövde bara skriva.


"A" har läst de, för jag ville veta om det kunde stå kvar. Hon tyckte det va fint. Eller ja, jag kommer inte ihåg vad hon sa riktigt.


Usch vad natten är lång. Det är så tyst. Undra om dom kan sova ?


Jag hoppas att "L" inte har ont. Jag ska åka dit o hålla om henne. Det känns som man vill "hänga" sig kvar. Man vill inte släppa taget.


Om hon orkar så ska vi gå ut lite. Hon älskar att vara ute. Alltid full rulle, inga stopp skyltar där inte.


Det låter som jag sitter o tycker synd om mig själv. Men det gör jag absolut inte. Eller jo på ett sätt, för jag blir ju lessen för det som händer. Men det är ju bara för att jag vill ha henne kvar som min vän.


Jag önskar att jag kunde komma på något att göra för henne, något speciellt.


Jag vet en grej, men det måste jag höra med dom om först innan jag kan skriva om det.


 


Jag pratade en snabbis med Marcus innan, han hade inte hört nåt om jobbet.. Vet inte hur man ska tolka de, för dom skulle ju hört av sig i slutet av veckan. O jag antar att dom menar arbetsvecka.


Det va avslappnande hos frissan innan. O jag blev nöjd med håret, jag tycker att det kunde blivit lite mer blondare. Det blev inte så dyrt 400 kr för klippning o slingor.


Ska göra ett nytt försök att sova.


Hoppas att ni alla har haft en härlig dag..


Blogga lugnt.


Puss & Kram


 


3 kommentarer:

  1. Livet kan verkligen vara tufft, och kan tyckas orättvist. Det enda man kan göra i dessa lägen är att försöka finnas till hands, vara lyssnande om det behövs, vara en medmänniska i ordets rätta bemärkelse. Kramar i massor till dig.

    SvaraRadera
  2. 00000000000000000005 maj 2007 kl. 12:10

    ja vet inte vad det är som du kämpar med,det enda ja kan komma "dragandes" med är Jesus! Av erfarenhet vet ja att Han är den ENDE som kan så helt förvandla svåra perioder till ljusa sådana. Önskar och ber att allt ska bli bra.Kram /Kvast

    SvaraRadera
  3. Och ibland känns livet bra.
    oppas du ginner vra ute i solen idag, kram på dig

    SvaraRadera