Mamma orkar inte med mig

 

Finns det något som smärtar så fruktansvärt än när man hör barn säga så ?

" Mamma orkar inte med mig "

Dom verkar ju ha en jättebra relation till varandra eftersom flickan förstår att mamman inte orkar med sin dotter.

Det är många som har det som Eva. MEN de är inte alla som kan be om hjälp eller ens inser vad som händer förrns de är försent.

Vad är det socialen går efter ? Mamman har ju legat inne för självmordstankar, det om något borde få upp ögonen på socialen. Det har kommit in två anmälan om att flickan far illa. Vad mer behöver dom ?

Jag vet att det finns många som är kontaktfamiljer, som är utredda. I alla fall i Jönköpings kommun, hur det är i Stockholm kan jag inte säga.

För många år sen så kontaktade jag socialen här, jag kände att jag ville ställa upp på det sättet jag kunde som en kontaktfamilj.

Det kom hem 2 kvinnor som skulle utreda mig. Jag höll på att inte bli av med dom, det va jättetrevligt på alla sätt o vis. O dom gjorde det dom skulle. Massvis med frågor om allt möjligt o mer därtill.

Dom tittade på mitt hem, hur jag o Marcus hade det tillsammans osv.

Visst va jag lite nervös att jag inte skulle bli godkänd, inte för att jag inte skulle vara lämplig på det sättet utan för att jag va ensamstående.

Det pratade vi oxo om, men det va inga som helst problem ( då ). Jag tycker själv inte att det skulle vara något problem om det skulle vara vi som hade behövt hjälp med en kontaktfamilj. Huvudsaken är ju att man kan ta hand om ett behövande barn.

Det såg dom att jag kunde, så jag blev jätteglad o väntade på att dom skulle höra av sig.

Tiden gick o jag tänkte väl inte så mycket på de i början. Men när det hade gått ett par år o jag såg att dom sökte i tidningen, de va akut. Så ringde jag upp o frågade varför inte jag hade blivit tillfrågad ?

De kunde inte den första, andra eller sjunde heller svara på. Jag fick ringa hit o dit tills jag kom rätt.

DÅ sa dom att de måste du ju förstå att du som är ensamstående INTE kan bli en kontaktfamilj .

Nä , de förstod jag inte, för jag hade blivit utredd o godkänd. Jag fattade inget.

Det är väl bättre att ett barn kan få må bra hos mig som har tid o kärlek att ge än att kanske få komma till någon där det är "bråk" mellan paret, mamman o pappan ?

Men det tyckte inte socialen. Det måste finnas en pappa i en kontaktfamilj.

Ja reglerna kanske är såna, men jag tycker att det är vansinnigt.

Spelar de verkligen någon roll ?

Nää, jag tycker inte de.

Hade jag bott i närheten av Eva o Saga så hade jag kontaktat dom privat. Jag hade kunnat erbjuda min hjälp några dagar i månaden om de är de mamman behöver.

Hur kommer det sig att socialen ALDRIG kan uttala sig om enskilda fall ?

Mamman älskar ju sin flicka, o hon säger ju att flickan är hennes allt. Mamman är rädd för hur det ska gå för Saga OM det händer henne något ?

Antagligen är väl Eva för frisk med sitt sätt att tänka på hur det ska gå för dottern om ångesten o självmordstankarna kryper på henne.

Social arbetarna borde skämmas, men det har dom tyvärr inte vett att göra.

Ge Saga en kontaktfamilj där hon kan få kärlek o tid att " bara " få vara en liten flicka.

Kärlek kan man inte få för mycket av, även att hon får de av sin mamma.

Usch jag blir så lessen när jag läser om sånt här, för som privatperson kan man inte göra något.

Låt henne komma hit så ska jag ställa upp , avståndet är tyvärr för långt.