Ja då har jag sovit ca en timme. Det är inte bara värken som väcker mig, det är oxo den oron jag känner, jag kan inte slappna av.
De känns som jag har miljoner tankar. De är inga nya tankar utan de är det gamla vanliga.
Jag brukar försöka styra tankarna åt allt de som är toppen o visst lyckas jag. Jag tänker på min familj, mitt lilla barnbarn som växer så det knakar.
Jag ser på hans kort, ja inte för att jag behöver för jag vet precis hur han ser ut.
Jag brukar tänka på er om det är något ni har skrivit eller kommenterat, ni har ju oxo blivit en del av min vardag. O det tycker jag är jätteroligt.
Ett tag trodde jag att jag skulle smälla av för jag kunde inte hålla reda på vem som va vem för nästan alla bytte nick eller bloggnamn. Jisses vad det snurrade i skallen på mig då.
Funderar på att så fort snön försvinner så ska jag ut o gå mycket mycket mer för jag SKA gå ner i vikt. Jag vill INTE fortsätta mitt liv så här som det är nu.
Jag funderar på mina foton som jag har tagit. Foton som jag vill ta. Våren som jag vill ska komma nu.
Funderar mycket på min kompis " S " hur hon mår o om hon har fått svar på proverna om stamcells transplatationen.. Hoppas så innerligt att det ska gå vägen för henne.
Saknar Lena, som dog i cancer, saknar verkligen hennes barn.
Jag saknar Marcus , Nina o Liam fasten dom bor här.
Sen Marcus själv blev pappa så är det roligt att se hur han är mot sin son. Det har fått mig att tänka ännu mer på honom som liten o det saknar jag. Jag skulle gärna tacka ja om jag kunde få tillbaka en vecka med honom som liten.
Dagarna går så fort. Jag känner mig inte behövd på samma sätt längre.
Jag försöker att inte klaga jämt o ständigt för de är det värsta jag vet, jag hatar sånt. Men ibland är det skönt att få ur sig lite, det lättar liksom på "trycket".
Jag funderar på hur det ska bli framöver. Hur det har varit. Fast just nu orkar jag inte med det som har varit, jag vill kunna se framåt, men det är jättesvårt. Jag gör så gott jag kan.
Jisses, o jag som bara skulle skriva en rad eller två för att jag inte kunde sova. Jag vet inte alls vad jag har skrivit, fingrarna har "levt" sitt egna liv här nu.
Ska göra ett nytt försök att sova igen. Hoppas att ni sover gott.
Puss I Pannan
Många tankar som snurrar runt o så! Här kommer massor med kramar o du är en go tjej,jopp!
SvaraRaderahär, som jag skrev för några timmar sedan @nneli? Denna tidning är ju puckad mellan varven! Kram o tankar till dig!
SvaraRaderaLivet är för oss alla som en lastbil. Om den inte tippar av lasset emellanåt så finns det ingen plats för ny. Näringen stoppar upp!
SvaraRaderaHK.
Oj, vilka funderingar. Ibland kan det vara bra att få ur sig alla tankar, då är bloggen bra. Som en sorts ventil. Ibland kan det vara så skönt att se en riktigt sentimental film och bara grina och grina och grina. Få rensa ut liksom. Ville tacka så himla mycket för ditt kort. Tack! Det värmde mig att veta att du tänkte på mig när jag hade det jobbigt. Nu skickar jag styrkekramar till dig min vän! Hoppas det känns bättre snart. Kramar från mig.
SvaraRaderaMen visst behövs du, Liam behöver sin farmor, du är en stor förebild för honom. Vissa av mina barn har ingen farmor, ett av barnen har inte ns någon "äldre" generation att se upp till. Jag skrv "äldre", men menar nu inte att du är gammal utan jag syftar på att du är farmor, jag hoppas du förstod det. Du behövs också som mamma, även att din son är stor, så visst behövs du, tänk inget annat. Det kommer en vår, och kanske kommer allt se ljusare ut för dig då, när ljuset kommer så brukar det kännas lättare, både på ena och andra sättet. Jag hoppas innerligt att det kommer att kännas så för dig. Låt för farao ingen karl trycka ner dig eller få dig att känna dig mindre värd, du är kvinna, jag är kvinna och vi är kanon just sådana som vi är, eller hur:) Massa kramar Nickis
SvaraRaderai bagaget så är det gott att få skriva av sig är lite som egen terapi... Brukar säga det om jag fick skriva av mig allt som har hänt från det jag var liten fram tills idag med olika faser i mitt liv skulle det bli en tjock bok... Har funderat länge på detta med kurator men inte vågat mig dit ännu... Bloggen är ypperligt att skriva av sig på. Och finns det folk som anser att du gnäller så behöver dom heller inte läsa.. För mig verkar du vara en varm och kramgo mamma/farmor... Hoppas allt ordnar sig...
SvaraRaderaBamsekram