Lena Min Älskade Vän

 

Mina Tankar Till Dig

Lena

Du sitter så fridfullt i din trädgård.

Du ser dig omkring. Ler, pratar och skrattar lite.

Tror inte att du märker att jag iakttar dig när du tittar på din dotter.

Jag tittar på dig, tittar sedan upp och ser ett moln.

Har nog aldrig sett ett sådant fint moln någon gång.

Eller är det kanske stunden som gör att det känns så ?

Sitter och lyssnar när ni pratar,

Men jag hör inte riktigt vad ni säger.

Hör tonläget, det är mjukt och stilla. Lugnande

Ni tittar på varandra, Ni vet.

Det knyter sig i bröstet på mig, jag blir ledsen. Jag vet.

Ser era ögon, det är både glädje och sorg.

Ni skämtar till det och skrattar. Oh så härligt, men ändå så sorgligt.

Det är ett sådant vackert väder. Bomulls lätta moln, fåglarna som kvittrar och ena hunden som vill leka.

Jag sparkar bollen några gånger, tittar så att Du mår bra.

Jag lämnade några blommor, en bukett rosor till dig.

En liten nalle från mitt hjärta till ditt hjärta som ska lyssna på dig.

Den nallen tar emot allt du säger, och låter det stanna kvar.

Jag hoppas att du vet vad du betyder för mig.

Ser på dig igen när du tittar dig omkring. Det är som du vill ta in allt.

Fånga varje ögonblick. Du tar på dig din tröja. Jag frågar om du fryser, men det gör du inte.

Jag tar lite bilder på er, bilder som barnen ska ha.

Bilder som visar vem du va….

En underbar Mor, en galen vän. En frisk fläkt full med upptåg.

Du kan vara stolt över att ha såna fina och duktiga barn. Likväl som dom kan vara stolt över dig.

Du kommer alltid att finnas i mitt hjärta. Jag kommer alltid att se dig skratta.

Kommer alltid att ha en vän för livet. Ditt liv eller mitt liv… Bådas liv.

Det finns så mycket man vill säga, men jag tror att du vet. Tror kanske inte att man alltid behöver säga något, utan orden finns där ändå.

Låta kroppen, ögonen säga sitt.

Nu säger jag Mitt. Jag Älskar Dig Min Vän. Jag kommer alltid att hålla om och fast vid Dig.

En vän för livet… Bådas liv…

Styrkande, Ömma, Försiktiga Kramar Ger Jag Dig Always.

Anneli 7Maj 07

 

Detta brevet läste jag upp för Lena medans hon levde. Jag ville att hon skulle veta mina tankar. Men nånstans innerst inne så behövdes nog inget brev, för hon visste.

Lena va en glad, positiv, tokig, älskvärd människa. Ja det finns mycket att säga om henne. Hennes barn betydde allt för henne. Hon älskade att få vara ute i naturen med sina nära o kära. Det va inget roligt för henne sista tiden att behöva vara "instängd" o inte kunna göra som hon var van vid. Nu kan hon de igen, utan smärtor.

Anna ringde till mig i går kväll, hon berättade att Lena dog 18;15.

Alla visste hur det skulle sluta, men när hon berättade det för mig så bröt jag ihop, det va det sista jag ville. Jag vill ju vara stark så jag kan hjälpa barnen.

Ni ska veta att Anna - Emma - Jens - Sara är helt fantastiska, så mycket som dom har fått igenom, ändå är dom starka o har hjälpt Lena genom hennes sjukdom.

Lena min Vän. Det är skönt för din o barnen skull att du inte lider mer. Men gud så jag saknar dig.

Vi höll om varandra länge. Men vi sa att när det va dags att släppa taget så skulle vi göra de.

Oh herre gud, du kommer aldrig mer tillbaka, det gör så ont.

Jag håller mina ord till dig. Det vet du.

Sov Gott Min Vän.

Älskar Dig Always

Håller om för alltid.

Anneli