KLUDUNK KLUDUNK

 

Vad skönt det va att gå ut i dag. Jag "vågade" ha på mig mina gympadojjor  =)

Jag hade de en vinter till jag halkade o bröt fotknölen på insidan av vänsterfoten. Det blev operation, en spik , dom spikade sönder knölen o spikade mer o jag har fortfarande mega ont. Även om jag inte bryter nåt så drattar jag alltid på baken. O de kan ta flera dagar innan jag kan gå igen.

Ni förstår att jag har såna däringa postorder halk"kängor" ska det väl föreställa. Man kan fälla ner en pigg, ja de heter de inte, men dom är bra för jag halkar inte lika mycket när jag har dom.

Ni ska se när jag o Rohde är ute o går med hundarna. Hon är ju då lite äldre än mig o trippar på, ja förutom när hon kämpar på med sin värk. Sen kommer jag o tar halva steg, o går som en tant.

Så säger hon ;

- Du vet väl att du ska sätta ner hela foten.

- Va ?

- Ja, man ska sätta ner hela foten när det är halt.

- Nä de visste jag inte, jag sätter ner hälen först det hakar ju i så jag inte ska halka.

Sen har jag tänkt på det när jag har varit ute, men jag får påminna mig själv att sätta ner hela foten.

Vänster hel fot, höger hel fot, vänster hel fot, höger hel fot osv.

Det är skit jobbigt. Jag kan tänka mig att det ser ut som i början på vintern när kängorna ska på efter en sommar med pissetofflor.

Ni som har haft på er slalompjäxor eller va de heter, vet att de är svårt att gå med dom. Kludunk kludunk häl pang hel fot, sen blir de ju att man niger mitt i den hela foten o de är kludunken.

Nää tacka vet jag mina pissetofflor.

Men hur som helst, så va de skönt att ta på sig gympaskorna, jag svävade fram.. Nä de gjorde jag inte heller för jag får kämpa som 17 med Teddy.

Det är inte ofta vi ska gå åt samma håll, oh no, så enkelt är de inte.

Han vet vad han vill. Men det vet jag oxo,, alltså vad jag vill. Han är inte stor, eller tung, men när han sätter den sidan till så blir det jätte tungt.

Även att inte hans tjej är med på rundorna så ska de dras, han stretar emot redan innan jag börjar dra honom åt mitt håll. Ja han vet att de blir dragkamp.  Han ser nästan ut som en livrädd hund som stryker sig emot vägen, men han är inte rädd. Han vill bara ha sin vilja igenom.

Jag drar o säger till honom ;

- Nu är du hopplös, kan du inte gå åt samma håll som mig EN gång ?

Han tittar bara på mig.

- Snälla Teddy, mamma får ont när du drar.

Ahaa tänker han då, de är inte jag som drar , de är ju du haaaa.

- Nu gör du ditt, annars åker du in .................

Han är som en trotsig tonåring, what ever !

- Snälla plutten gör som mamma säger annars blir jag lessen.

Han står fortfarande o tittar på mig o det ser ut som han tänker för fullt.

Jag drar honom åt mig, han drar tillbaka till sitt håll, jag drar tillbaka, men han är snabb igen o så kan vi hålla på.

Grannarna tror nog att jag inte är snäll mot honom längre när jag drar o sliter. Nu känner han inte av de så mycket tack vare att han har en sele o inte ett halsband, därför måste jag dra lite mer för att han ska känna nåt.

Hur som helst, jag vann den här gången oxo  =)

De skulle väl vara pinsamt om jag inte gjorde de. Han är ju en liten Bichon Frise på ca 6 kg hahahaha...

Ha en underbar dag.

Puss I Pannan