Bloggintresserade

tisdag 7 april 2009

VIKTPROBLEM

 


Ja hur många är det som inte har problem med vikten ? Fast de kan kännas som att man är ensamast om de i hela världen.


Alla dessa genvägar, piller hit o piller dit. Operationer, gummiband osv.


Många som inte har problem med vikten kan se snett på oss feta för att det äcklar dom. Dom kan t.o.m rapa ur sig glåpord o tro sig ha rätt till att göra de.


Många feta människor skrattar med o tycker att det är roligt, men innerst inne så blir man sårad o vill inget hellre än att ge dom på käften.


Att jag tar upp detta nu är bara för en artikel i tidningen o inget annat. ( så jag har inte råkat ut för några ord eller blickar )


Många feta ljuger o säger att dom trivs med att vara fet. Nu pratar jag inte om lite kärlekshandtag utan sjukligt fet. Om man ska gå efter BMI vilket jag gör nu.


Jag har aldrig nånsin tyckt att jag har varit vacker eller söt även när jag va smal en gång i tiden. Jo jag va vackrast i hela världen när jag va gravid o de kan ingen toppa, jag va bara VACKRAST så va de.


Jag tycker att det är så tråkigt när människor runt omkring oss tycker till om vissa dieter. Jag har nog testat det mesta, vilket oxo har resulterat i en jojobantning där man bara blir fetare o fetare. Visst går du ner i vikt när du dricker dina soppor. Men så fort det är dags att börja äta så räcker det oftast med att titta på maten så går du upp i vikt.


Många tror att det är lika lätt att gå ner i vikt som att knäppa med fingrarna, men det är de inte. Visst önskar man att de vore de, då hade allt varit så mycket lättare.


Många är en jäkel på att ljuga om vad man äter, visst har jag oxo gjort de. Men vad många inte begriper är ju att de är oss själva vi ljuger för. Det är ingen annan som bryr sig egentligen om hur kroppen mår, det är bara vi själva.


Tänk om man kunde vakna upp efter en natt o vips så har man gått ner i vikt ? Nu är det ju inte så.


Jag är 43 år, den tiden jag har levt, så har jag levt på mitt sätt. Inte för att jag säger att det har varit rätt sätt, för de är det inte då skulle jag inte sitta här o vilja vara smalare nu.


Men tänk alla år det har tagit mig att komma hit idag, till den personen jag är idag, hur fan ska jag kunna tro att jag ska kunna rasa i vikt på en vecka eller två ?


Nu är det ju så att det är ju oftast omgivningen som tror att det är på det sättet, att det faktiskt är så lätt att gå ner i vikt. Dom tänker inte på alla år men har levt som man har gjort o sen tror att det går att ändra över natten.


MEN, här är jag väldigt arg på mig själv. Jag började röka när jag va väldigt ung o slutade röka rakt av utan några som helst hjälpmedel. Oktober 03 tog jag min sista cigg. O har INTE tagit ett endaste bloss sen dess.... Jag är så stolt för de.


Varför kan jag inte ha samma jäklar anamma när det gäller vikten ?


Nu har jag inte intresset att sporta mm har aldrig haft. Ja de enda jag har sprungit efter är väl killar =)


Jag är hemma o har sjukpension. Jag har inte kunnat jobba sen 93 o det är inget roligt. Jag önskar så att jag kunde få jobba o slita som alla andra. Att få jobba mig trött för att sen kunna somna gott.


Så med min värk är det inte lätt heller att börja med någon sport, det enda jag klarar av är promenader som jag tar med hunden. På vintern blir de inga längre sträckor, det går helt enkelt inte. Så nu när våren kommer är det jättejobbigt att komma igång.


Det känns som man har motstånd i så gott som allt jag vill göra. Men än har jag inte gett upp. För jag vill kunna få ner vikten för jag mår inte bra av att vara fet, sen skulle min värk kanske kunna bli något bättre.


I huvet låter allt så bra när jag tänker tanken om att jag ska börja.


Många tror att när man är fet så gör man inget annat än äter hela dagarna, jo många gör de men inte jag.


Jag har gått upp i vikt för att jag äter för lite. Ibland kan de gå dagar innan jag äter. O sen när jag väl äter så blir de fel mat, macka, macka, macka det är ju smidigt att fixa till.


Jag måste fixa detta nu. Det är bara så. Någon som ska med mig på viktminskning ? 


 


BANTADE BORT HALVA SIN VIKT

6 kommentarer:

  1. irriterande att läsa det ena programmet efter det andra om viktminskning. Super dieter hit och dit. Jag pratar fortfarande gott om viktväktarna har hållit min vikt i ca 8 år tills nu sista året men jag är väl medveten vad jag stoppat i mig för att ha ökat mitt omfång och tyvärr har jag ingen att skylla på. Men det krävs tålamod att lägga om sitt liv. Och mat är också något kroppen behöver. Finns det dåliga dagar så är det oxå lättare att ta till dålig mat kanske inte alltid för att tröst äta utan just för att man orkar inte stå vid spisen... Många natti kramar

    SvaraRadera
  2. men inte efter killar! Men bussen någon gång. men jag kan inte direkt kalla mig proffs-springare. Men fasta har jag klarat av. En vecka så där. Skurit av livrämmen och fått slänga den tre veckor senare när den inte räckte till. Helt plötsligt.
    Var skall vi minska tycker du? Nu menar jag platsen. Inte att bli överdrivet hålögda!
    Skicka ansökningsblankett..
    HHKK. Mer HK
    Kai//

    SvaraRadera
  3. Jasså du har hållit dig till vv. Jag har varit med där flera gånger oxo, men har alltid känt hunger. Aldrig känt mig mätt. Det gäller ju att byta livsstil o inte banta. Där är problemet för många för man ser det som en bantning som ska vara ett tag sen tror man att man klarar sig på de o kan leva som innan. Nää, det är skit rent ut sagt o det är jättesvårt. Men någongång måste väl jag oxo kunna klara av de ? Nattiskramar till dig

    SvaraRadera
  4. Jasså du springer inte efter killar du , nä de gör inte jag heller längre. Jag orkar inte de. Bussen är jag allergisk mot så den bry jag mig inte om. Fasta klarar jag inte av , jag måste ha fast föda. Ja de låter dumt för jag kan vara utan mat i flera dagar, men jag får ont i huvet oxo. Platsen på kroppen eller platsen på platsen ? =) Vi kan börja med att minska köerna på ica, sen kan vi ta lite på kroppen oxo medans vi ändå är igång. HK HK HK

    SvaraRadera
  5. Jag går till "FAT CLUB" i stort sett varje måndag kväll, men ingen större succé. I går visade vågen + ¼kg, inte mycket, men fattar inte hur det blev så. Jag simmar och har börjat cyklat, plus kör stavgång då & då. Skriver upp ALLT jag äter dagligen... sad life???? Antagligen!!!! Jag måste ju dessvärre äta en del medicin varje dag & antagligen har det lite att göra med viktproblemen. Syrran min ser ut som en sticka och hon kan i stort sett proppa i sig vad som helst, utan att hitta några extra kilon..... But such is life... Sov gott i natt, tänker på Dig för månen där uppe i kväll påminner om Din profilbild... Kramisar

    SvaraRadera
  6. Ja du, då är vi lika du o jag. Syrran är smal o kan äta precis vad hon vill. Fast jag kan inte säga att jag lägger ner en massa på att träna för det kan jag inte. Promenader går bra o nu vill jag att dom ska bli längre o längre när snön inte finns kvar. Jag äter oxo en massa mediciner som oxo gör sitt. Men som sagt man måste välja, att få en någorlunda dräglig dag utan muskelkramper eller ja du vet. Om jag bara kunde få in i huvet att jag MÅSTE äta mat varje dag så skulle det bli bättre. Jag måste bara ta mig i kragen för nu är det helt åt håvete. Det blir bara värre o värre. Månen lyser inatt. Försökte få en fin bild på den på dan, men det gick inte så bra. Sov gott när det blir dags.. Kramkram

    SvaraRadera